Tvåtusensjutton och böckerna

Tio böcker har jag läst i år. TIO. Vilket jävla skämt, egentligen. Brukar liksom läsa 30-60 böcker på ett år.

Årets tre favoriter är Fantastiska vidunder (filmmanuset) av Rowling, Som eld av Sara Lövestam och Jag ger dig solen av Jandy Nelson. (Och Ordbrodösen av Anna Arvidsson var världens bladvändare.)

Okay that's it.

Jag hoppas att 2018 blir ett bättre läsår. I år har jag varit lite stressad, tror jag. Och på sommarlovet (då jag vanligtvis läser mycket) gick mitt mående både upp och ner och upponer. Orkade aldrig koncentrera mig ordentligt...

Pyssel som jag har glömt bort att visa #2 HarryPotterPride-tavla

Jag hittade fönstret utanför vårt förråd i somras, under en av mina Gud-Vad-Jag-Är-Rastlös-promenader. Bilderna snodde jag från nätet, redigerade lite och skrev ut. 

Peskipiksi Pesternomi är citat från de bästa Swedish Shortsnouts. 

The proclamation är hundra procent jätterolig för oss som är nonbinary slash gay

"Boys and girls are not permitted to be within 8 inches of each other." 

Well fuck you, Umbridge.

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Minns ni när denna publicerades och halva Sverige kokade över sina makaroner för att de sprang mot biblioteken? Jag minns. Och jag läste den också, men jag tyckte inte att den var särskilt bra. Kanske inte så konstigt. Den är ju inte skriven för tolvåringar.

Nu gillade jag den! Gillade att gilla vissa av karaktärerna. Gillade att ogilla några karaktärer. Gillade att det är svenskt och mörkt. Ofta läser jag myspysiga böcker, men även såna här - mer verklighetstrogna böcker - är nice. Jag kunde relatera till mycket.

"Innan hon lärde känna Rebecka var det som om hon hade fryst ner en del av sig själv – den delen som längtade efter gemenskap och vänner. Men så kom Rebecka och tinade upp henne. Nu förstår Minoo att det är en sak att vara ensam när man inte har några vänner. Men att vara utan dem när de väl finns där – det är mycket svårare än hon trodde."

Ogillade att vi fick följa så många olika personer. Det blev lite too much. Fast jag kan samtidigt inte tänka mig boken utan alla olika pov:s.

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

Den här boken är byggd på tragik, konst, kreativitet, olika typer av kärlek och massor av drama. Ibland var jag tvungen att lägga ifrån mig den, gå ett varv i huset och göra en kullerbytta innan jag kunde fortsätta läsa. För den är så där breathtaking, ni vet.

Jag gillade den inte hela tiden. Judes tjat om bibeln var ganska jobbigt. Och jag tyckte att Noah var tråkig i början.

Tusen tummar upp för språket. Det var udda, men aldrig så udda att jag inte fattade.

"Sedan skriker jag 'Dra åt helvete era jävla sociopater!' men det hörs inte. Då slungar jag en bergskedja mot dem. De rör sig inte en millimeter."

Pyssel som jag har glömt bort att visa #1 Stjärnor

Av papper.
Instruktioner och template finns här.

It took me 4ever att klippa ut, vika och limma. Men det var kul. 

(Och eeh ja, jag har tvättstreck i mitt rum. De satt där när jag flyttade hit.)

Räddaren i nöden av J.D. Salinger

Mycket bättre och mer lättläst än väntat! Jag vet att det finns läsare som avskyr Holdens naiva tankar och oändliga tjat, men jag gillade det. Det blev aldrig för gnälligt. Gissar i och för sig att jag också kan vara naiv ibland, när jag har lust.

Jag läste boken för att skolan tvingade mig. Vi arbetade med recensioner av klassiker... Vi fick inte plats med så långa citat i våra arbeten, så nu passar jag på att dela med mig av ett av de längre citaten. Det handlar om att gå på samma museum ihop med sin skolklass flera gånger om.

"Ingenting skulle vara förändrat. Det var bara man själv som förändrades. Inte för att man blev så mycket äldre. Det handlade inte om det. Man bara förändrades, helt enkelt. Man hade kanske fått en ny överrock. Eller så hade hon som man brukade gå med fått scharlakansfeber så att man fick gå där hand i hand med någon annan. Eller så hade vi en vikarie. Eller så hade mamma och pappa grälat i badrummet på morgonen. Eller så hade man sett en vattenpöl på gatan med bensin som skimrade i regnbågens alla färger. Man var i alla fall annorlunda på något vis – det går inte att förklara. Även och det gick vet jag inte om jag skulle ha lust."

Jag skulle kunna skriva mer om boken, men det har jag inte lust med.

Weihnachten

Mamma, klockan 11 på julafton: "Hur går det med julgrupperna?"

Jag, som inte ens hade börjat med dem: "Det går bra!"

För det gick bra. Kein Stress, bitte. Ullias kan fira jul utan att skynda. Se och lär, folk. Framför allt: Ner med den ENORMA kött och konsumtions-hypen.

Det är lite roligt att alla mina julklappar (utom garnbollen och den mörkgröna glassnäckan) går i samma färgtema. Röd-orange! Inklusive muggen och kattstrumporna som jag vann på julklappsleken.

Julklappsleken var något av det roligaste med hela den här julen. Och så var det mysigt att se hur det ser ut i Örebro-kusinernas hus nu för tiden. Men bäst av allt var nog att skicka brev till fina kompisar som inte väntade sig något från mig. Hjärtan till det!

Årets sista skoldag med SA15b

Dagens höjdpunkt var som vanligt treornas julshow! Alla klasser (som vill) gör en 6-minuters-show och visar upp den för resten av skolan. Bästa klassen vinner.

...Och i år går jag i trean. Vår show hade en blandning av glad dans, sensuell dans, hiphop och julstämning:
1) Hela klassen dansade till Jingle Bell Rock
2) Jack-gänget rappade och hypade loss till Man's Not Hot
3) Dance battle mellan Team Foreplay och Team Anaconda
4) E och N sjöng Tänd ett ljus till pianokomp, medan klassen dansade som levande ljus (eller öh, något) i bakgrunden
5) Hela klassen dansade och tackade av till We Go Together

Det hela var jättekul! Sju klasser bidrog och sa15b kom inte i topp tre, men folk tyckte ändå att vi var bra. Lärarna sa att det här var bästa julshowen på många år, för den här gången gick nästan alla verkligen in för det (och det var inte bara underklädescatwalk). Det var så sjukt intense. Jag hejade på natur och de vann! Teknik var också riktigt bra, men det var tur att de inte kom etta, för de är den mest självgoda klassen. Estet kom trea, fast många tycker att de skulle komma typ sist... De var ju bra, men inte SÅ bra. Jag tror inte att de hade satsat på en pallplats. Framför allt så är det fusk att de är esteter. x)

Jag är stolt över min klass. Över att vi klarade detta och att vi faktiskt börjar umgås mer "utanför" skolan. Förra veckan var det ju lussebuss, då klassen hyrde en stor buss och festade lussade hos våra lärare hela natten. Och vi har övat inför julshowen flera gånger de senaste veckorna. Vad som händer härnäst vet jag inte. Studentfest nummer två? Först är det i alla fall jullov. ♥

Pyssel är mitt knark

Vad hade tänkt att göra igår: Lägga mig normaltidigt
Vad jag gjorde: Dygnade (för första gången på flera år)

Jag bara satt på mitt rum och pysslade och målade och lyssnade på musik hela natten. Det var underbart.

Jag sov lite sen i skolan istället. På håltimmen. Jag smet in i mediasalen, gjorde en säng av stolar och messade min medialärare om att de skulle väcka mig när lektionen började.

Det var också ganska underbart. När jag vaknade bjöd läraren på godis och gav oss i uppgift att skapa egna vinjetter. Utåt sett var jag normal, men inombords var jag världens flummigaste. Heheheh

Poesipepp w/ Ull

Min svensklärare är superbra, men jag är kanske lite mer intresserad av lyrik än vad hon är. Så hon frågade om jag ville hålla i en lyriklektion för hennes ettor, och det ville jag! Det är verkligen en ära att få leka lärare bara sådär.

"Poesipepp" hade jag döpt min powerpoint till. Klockan var tre på eftermiddagen, jag var allmänt osäker och bara måttligt förberedd, så det var lite svårt att prata. Men det gick ändå. Klassen verkade väldigt snäll och lyssnade bra. <3 Nu känns det jätteskönt jag har fått detta gjort och slipper vara nervös över det mer. Jag ska presentera samma grej för en annan klass i januari, och då kommer det gå bättre.

Ikväll ska jag bara levla min urhäst Silencio, äta choklad, rita och lägga mig innan klockan tolv. Imorgon är det genrep inför torsdagens julshow, men det är jag inte nervös över. Nu har vi basically koll på vad vi ska göra på scen och det funkar bra. Heja sa15b!

Mina kompisar som läser naturkunskap har prov imorgon... Uh. Är så glad för att jag själv bara kan chilla nu. Njuter.

Mysbelysningsmåndag

Jag kom hem från skolan 16.20. Hade så mycket glädjeenergi att jag skottade hela stigen genom trädgården, och jag har fortfarande hype kvar. Tack vare livet. Skolan. Klassen. De frispråkiga lärarna. Vi får varandra att skratta, om och om igen.

Nu ska jag visst vara med på ännu en dans på julshowen. Vi behöver dig, sa en klasskompis. Och jag, som hade intalat mig själv att stanna borta från allt som ger prestationsångest, trotsade mig själv och sa okej då. Jag skuttade omkring på borden som en trebent flamingo, medan de andra hittade på våra danssteg. What a life. Har nog fått kick av all vit sockervadd som har dalat ner från himlen under dagen.

Nu ska jag skriva psykologi. Det är ganska kul, för jag har valt att skriva om att vara en liten lort som tycker om Harry Potter. Och sen ska jag plugga religion. Det är prov om buddhism på torsdag, men jag lär inte orka läsa särskilt mycket imorgon eller på onsdag... På grund av lussebuss. Heh. 

Skulle egentligen ha haft poesiskype-möte ikväll, men det sköt vi upp till nästa vecka. Jag diggar att faktiskt kunna påverka tillvaron. Att kunna ha koll på saker och ting. Att våga gå och släcka lysrören, fastän läraren protesterar. Mysbelysning = kärlek.

"Tranås kid on the run" aka äventyr i större stad och FOLK

De här dagarna, alltså!

I förrgår tog tre (!) av mina grymma kompisar körkort. Gick och spontan-fika-firade med Cornelia & co. Och sen gick vi på ICA och köpte matsäck.

...För igår åkte några av oss till Saco-mässan i Stockholm. Där är det meningen att en ska få tips på spännande högskolor, men större delen av tiden gick vi till montrar bara för att få snygga tygkassar och lyssnade på seminarier som inte hjälpte oss ett dugg. Det var väldigt kul. Även om jag mådde rätt dåligt. (Pga illamående pga ingen energi pga ingen aptit pga åksjuka och allmän nervsvaghet.)

Men sen på eftermiddagen dissade jag i alla fall skolans buss hem och hälsade på Alexandra istället! Där var det lugnt. Jag kunde andas mycket. Utom när Elias och Rebecka från Engelfors blev mördade på film, såklart. :o

Idag har jag inte gjort så mycket. Skrev filosofi-prov som var ganska svårt. Sprang för laget slash livet på idrotten, och fick blåmärke på armen när jag krockade med Simon. Mådde fortfarande lite dåligt pga matbrist pga illamående pga matbrist pga illamående osv. Började julpynta skåpen i skolan.

Och så har jag tänkt på människor. Att jag blev sjukt trött av alla ljud och intryck som fanns på Saco-mässan. Att jag lätt får tunghäfta och snurrar omkring upponer när jag ska prata med kompisar som jag inte känner så bra. Att jag kan vara jävligt reserverad.......... men samtidigt inte har några problem med att prata med många främlingar.

På Saco, till exempel: Hanna ville ha en katalog från Linnéuniversitetet, men ville inte prata med människorna som stod i montern. Så jag fixade det. "Hey hej kan jag få en katalog bara!? (nej jag har inga frågor om Linné) Tack!"

Drittlätt!

Och på Sthlm C när jag skulle hitta från pendeltågen till bussterminalen på egen hand: Det var så STORT. Och framför allt SÅ många långa rulltrappor. (Liksom wow, jag ska bli rulltrappsqueen när jag blir stor!!) Jag såg ju en massa skyltar överallt, men vågade inte gissa. Frågade främlingar om vägen istället. Det gör jag typ varenda gång jag är på centralen. Inte alls svårt!

Det är coolt. Det tänkte jag på idag i någon minut. Vad har ni tänkt på?

Helg

En stor del av klassen är säkert bakis idag, för igår vad den första studentfesten. Jag skippade själva festen, men var på förfest tillsammans med klassen. Det var verkligen nice. Jag är fortfarande inte särskilt social och min klass har inte jättebra gemenskap, men det blir bättre och bättre för varje gång vi träffas. Och klassen består av många fina människor, så jag blev glad och sov gott på natten. Drömde om hästar.

Jag är inte bakis idag, men pluggmotiverad. Typ. Nu när jag har skrivit två sidor om moralfilosofi så tycker jag att det borde räcka med filosofi, men tydligen har vi prov i logik & argumentation på fredag. På måndag är det retorikanalys på svenskan och på tisdag ska vi göra fallanalyser i psykologin. Och sen har vi som vanligt gymnasiearbetet och skoltidningen.

Det finns fortfarande litelite motivation kvar, men helst skulle jag vilja trolla bort filosofiprovet på något sätt. Går det?

Ellen och Hanna är borta från idrotten cirka en gång var tionde år. Och sen kommer jag

Idag körde vi multisport på idrotten och jag gjorde ett MÅL i HANDBOLL.

Det är så himla absurt att jag inte ens är stolt.

Däremot är jag stolt över att min totala närvaro på idrotten har stigit. Jag "glömmer" fortfarande kläder ibland, när jag verkligen inte pallar springa omkring ihop med ett gäng personer som har normala strumpor. Och det är no way i mitt life att jag någonsin kommer vara med på någon badlektion. Men annars är jag faktiskt med på alla tråkiga och roliga grejer. Inklusive handboll, tydligen. Jag avskyr sporter där en behöver armstyrka. Och gissa vem som är kortast i klassen.

Andningspaus mellan inskickad religion och ej påbörjad psykologi

Tb till i våras, när sista geografiuppgiften var att skriva en fet rapport. Jag var otroligt skoltrött, hade många andra läxor och var besviken på läraren bc respektlöshet. Så jag började skriva rapporten tre dagar innan den skulle skickas in och in my tired opinion blev den jätterörig. Men sen kom läraren och bara "Jag brukar läsa arbeten flera gånger, men din rapport läste jag igen enbart för nöjes skull!!! Så bra är den!!!"

Men alltså, även om jag har mycket plugg nu i trean också, så är det mycket mer chill än förra året. Jag har till och med sovmorgon! Och jag är jättenöjd över att ha hoppat av engelska 7. Och snart är det jul.

"Gött mos", som min medialärare brukar säga. 

Klubbmästerskap och kall konfetti

Idag gick jag upp jättetidigt. Halv åtta. Och det snöade jättemycket! Oavbrutet. Som om någon hade överskott på konfetti.

På fem sekunder lyckades jag hitta vinterkläder som typ passar (vuxenpoäng till mig?) och vid klockan tio tiggde jag skjuts till RIDSKOLAN! Eller ridklubben. Eller stallet. Eller FRT. Jag vet inte vad det kallas. Jag hade inte varit där på många år, men jag åkte i alla fall dit tillsammans med kamera, penna och anteckningsblock...

...För att skriva ett arbetsplatsreportage (japp, ännu en medialäxa som inte ska publiceras på riktigt). Det låter jättetrist, men är rätt kul. Speciellt om man skriver om ett klubbmästerskap i dressyr. Och Hanna var där, så det kändes bra!

Sen när det var över gick jag hem på den kortaste vägen. Dvs vägen genom skogen vid sjön. Hela skogen består av virrvarrvägar, men jag hittade rätt ändå och det var skITMYSIGT. Tänk er snö, varma kläder, kent, gröna granar och breda stigar. Jag kom hem efter 55 minuter. Kängorna gav mig skoskav, men det gör inget. Solen sken.

I morgon ska jag till ridklubben igen, för reportaget är bara halvfärdigt. Jag ska titta på hopptävlingen och intervjua folk. Det blir nice. Min relation till ridklubbar och hästar känns ganska komplex. Vet inte ens själv vad jag tycker och tänker. Men bara att vara i ett stall är åtminstone fint. Saknar det.

Harry Potter och den jobbiga intervjun som blev nice

"Läxa: Skriv ett personporträtt."

...Sådana läxor får mig att må skit. Det är ironiskt att jag läser media, när jag är så dålig på att kontakta folk...

Till slut vågade jag i alla fall stämma möte med konventaren Will. Han bor i Långtborta i vanliga fall, men just nu är han (och Irma!) på NärCon Höst i Linköping. Så jag åkte dit och träffade dem. Det var verkligen kul! 

Jag hade inte köpt någon biljett, men jag fick energikick bara av att stå utanför konventlokalen och träffa konventmänniskor i några minuter. Och intervjun gick bra. Jag intervjuade alltså Will om konvent och sånt, eftersom han ska anordna ett Potter-konvent nästa år!

På pendeltåget.

"Men du är också väldigt, väldigt söt"

En av mina hobbies är att störa mitt 12-åriga syskon när han spelar dator. Oftast för att prata om barnfantasyböcker, Bamse eller Harry Potter-skämt. Igår var det för att skryta om datorspelet Sigrid: Det inre mörkret.

Jag:   "Hallå nu har jag spelat klart kapitel 2"
Han:   "ok. .....Fick du ett chockrosa träsvärd eller?"
Jag:   "Ja!!1 Jag paralyserade getingar med det! Fast den blå getingen kan man krama istället. Och så finns det typ gigantiska larv-strumpor som man också kramar. Och jag trollade fram hUndratals stegar bara för att det var kul!!
Och så fanns det grottor som man gick ner i, och där var det regnbågsaltare. För att komma till dem behövde man tex skruva på muttrar så att hela rum liksom snurrade runt. Det var väldigt spännande, men lite svårt i början"
Han:   "..."
Jag:   "Och så kom jag på hur man kan fuska fram pengar. Det var bra, för jag hittade inte skattkistan, eller flugorna som man kunde få kramklistermärke/pussgurka från....
[etc]
Och slutet var...
...
...jättebra."

Ville förklara slutet, men visste inte hur. Och jag ska inte spoila. Men jag blev berörd för det var fint. och musik. och kväll. och går att relatera till.

Till alla vuxna: Ge barn spel och sånt om ni har råd. För det är så himla kul.

Åh Potter, din halloweenpottsork

hjElp vad förra veckan var händelserik. Först Berlin, sedan födelsedagsfestmyskväll med vänner och till sist en helg i Uppsala.

I lördags inträffade alltså Uppsala Slug Clubs efterlängtade halloweenfest. Den höll på i typ sju timmar. Jag hade lätt kunnat vara där i sju timmar till. 4 real. På söndagen var jag hos Hannele. Vi gick i höstskogen och spelade Undertale. Sen åkte jag hem. Och nu är det höstlov, tydligen. Här är några bilder:

På halloweenfesten var jag en enkel Svensk Kortnosing med ett gyllene ägg! Eftersom det 1) var kul att sy, 2) är coolt att ha mantel och 3) var sjukt bekvämt (verkligen otroligt superdupersoft). Och sen att Hannele var Charlie Weasley gjorde det hela ännu roligare. 

Jag hörde att folk gillade mina morotspumpor/svampar/dödskallar och Veganska Chokladkvickar. <3

The Slug Theatre med sin nya pjäs Cursed Child-syndromet, aka ett mästerverk. #RowlingLives

Folk som inte kan någonting om HP skulle förlora medvetandet om de klev in i lokalen. De skulle undra vad sjutton vi är utklädda till och vad vi sysslar med. För vår nörd-nivå är så hög. Jag tappar hjärtat.

Sent på kvällen. Jag borde ha fotat dukningen, för den var jättesnygg.

Kommer ALLTID vara tacksam för att Harry Potter finns. Och för att USC är en så bra förening. Jag är ju helt ny medlem, men det märktes knappt, för USC är så väldigt välkomnande!

Och på tal om sociala interaktioner: För ett tag sen fick jag frågan Är du blyg? och jag svarade Nej. Har insett att det är lögn. Lol.

"Vi skulle kunna gå, men vi kan ju lika gärna utnyttja våra tunnelbanekort" - lärare T

Jag var i Berlin fyra dagar! Det var kul. Vi tittade på en massa sevärdheter och i klädaffärer. På kvällarna åt vi på restaurang tills klockan vara sent och på morgnarna gav vi oss av fort, för att slippa vårt sunkiga hostel.

Det sämsta var att vi promenerade så mycket att fötterna typ dog, att tyskarna föredrar kontanter framför kort, att det knappt fanns någon vanlig mataffär och att det inte fanns gratis dricksvatten. Det bästa var att gänget var kul och hade bra sammanhållning, trots att vi är så olika. Vi lärde oss lite allt möjligt. Och det var roligt att flyga!

Tyska är nice, verkligen. Jag blev typ besviken när vi kom tillbaka till Landvetter och skyltarna var på svenska och engelska. Värsta tråk. Det är så tillfredsställande att läsa tyska ord högt för en själv.

Övergiven Abhörstation på Teufelsberg. Vi står på Drachenberg.

Förintelsemonumentet.

Foto: Cornelia

Gammalt Stasi-fängelse. Vår guide var bäst. Först verkade han jättekonstig och jag skrattade nästan ihjäl av hans stela hälsning. Sen vande jag mig. Han pratade lågt, långsamt, tydligt. Var sparsam på orden och använde kroppsspråk, för att vi skulle förstå. Und wir haben fast alles verstanden!

Såpbubblor och Brandenburger Tor.

East Side Gallery (rest av Berlinmuren).

Über den Wolken

Om exakt två veckor sitter jag på ett flyg till Berlin.

Jag har aldrig flugit innan.

Fast jag har varit i Tyskland två gånger tidigare. Först i Berlin med konfirmationen i åttan och sen Lüneburg/Amelinghausen med några syskon senare samma år. Mest ångest då dock, så lol på det.

Den här gången är det studieresa med Tyska 5! Vi ska bo på hostel nära Kudamm tre nätter och vara turister på dagarna. Det kommer bli bra, tror jag. Vi kommer vara nio elever + tre lärare, och några av dem känner jag mig verkligen trygg med.

Anledningar till att jag läser tyska 5 fastän det inte är obligatoriskt:
   - Får som sagt åka till Berlin
   - Får lite meritpoäng
   - Tyska är kul
   - Och lite fint

 

Onsdag

I helgen var jag glad. Hade sjukt bra pluggmotivation och hann göra en massa läxor + övningsköra för andra gången + vara på kalas hos farmor + titta på videor + måla ekollon osv osv.

Sen blev det måndag och glädjen försvann. Allt jag kunde tänka på var religionsprovet. Ämnet i sig är inte svårt, men det var mycket att lära sig utantill och religionsläraren är känd för att göra lååånga prov. :( Men nu är provet gjort och jag är nöjd med min insats!

Efter skolan idag hängde jag med kompisar i stan. Mysigt. Ärenden som skulle kunna ta en halvtimme tar istället mer än två timmar, liksom. Lite lyrisk över att vi gick till biblioteket och det för en gångs skull inte var jag som ville gå dit. :D

imorgon är det studiedag

Om orientering

Idag är en sån där vanlig dag som ändå har varit himla bra. Den började med dimma. Sagodimma och inte dementor-dimma.

De första två lektionerna gick fort och sen var det dags för orientering. De flesta kids avskyr det, men jag tycker det är idrottens roligaste grej. Jag gillar verkligen att springa ensam i skogen. Gillargillargillar. Vår orienteringsskog har olika typer av stigar, men mina favoriter än ändå stigarna med massor av rötter och stenar. Där springer jag snabbt och lägger all koncentration på att trampa rätt och inte halka. 

Att följa en karta är också kul (för kartan är skitviktig, trots att jag har varit i den skogen många gånger). Det är som skattjakt. Och jag blev så GLAD över att klara 5 av 5 kontroller. Hade varit ganska nervös över att inte orka på 60 minuter, men avstånden var lagom långa. Jag kom tillbaka efter 58 min. 

Efter idrotten slutade jag för dagen! Åt lunch med friends, cyklade hem och spelade dator med 12-årig bror i flera timmar. Lättsamt.

En väg som är bättre än andra vägar

Hej jag har rödbrunt hår och 4ever asymmetriska ögon

I skolan kan jag känna mig väldigt trött och trist. Ingenting är kul och det är så KALLT och jag försöker vara glad, men är bara neutral rakt igenom.

På eftermiddagen cyklar jag hemåt ganska nedstämd, likgiltig. Det blir inte bättre av att vägen hem är fyra kilometer och består av 60 procent uppförsbacke. MEN (nu kommer vi till berättelsens stora men) under sommaren har de lagt en ny asfaltsväg genom skogen, för att det ska byggas ett nytt villaområde. Det är typ en omväg, men jag brukar ändå svänga in där, för just nu är vägen helt öde. Möter nästan aldrig någon bil eller människa! (Avskyr själva vägen, dock. Den är asfaltig och omysig.)

Asfaltsvägen tar slut vid ett litet hus. Jag fortsätter förbi huset, in på en liten grusväg. Där! äntligen! är det som om världen förändras. Allt jag ser är moln och träd och åkrar. Jag är finally ensam med lugnet och luften och lättnaden. Mitt hjärta blir till ett utropstecken. Hopplösheten försvinner.

Ibland stannar jag på grusvägens finaste ställe en stund. Lyssnar på musik och tittar på insekter / molnen / snapchat / fåglarna / vinden. Och kanske testar studsen i skorna, tänker på ingenting eller ligger på marken och skriver de här orden. Sen när jag blir hungrig eller kall cyklar jag sista biten hem (vilket är typ 150 meter).

Jag har så tur som bor på landet och trivs här. Hoppas att alla har något som liknar detta; en plats som ni kind of hittade av en slump, men insåg att ni trivs på.

Almost

"I'll love you as much as I love nutella!     Almost."

Det är en fras som surrar i mitt bakhuvud typ varje gång jag gillar någonting, men hade glömt bort varifrån jag fått den. Idag hittade jag den igen! I Troye Sivans sång från TVÅTUSENTOLV (2012). Cuteness overload.

Solregn

Hela dagen har det varit ösregn och sol och solregn om vartannat. K ä r l e k  till naturen.

Jag har mest varit inomhus, för är förkyld för tusende dagen i rad. Försökte göra läxor, men det var jättetråkigt, så jag städade istället. Och drack vatten ur en grön glasmugg som är fin i solen.

Lyssnar på Detektivbyrån och vill bli frisk snart, helst NU

H - Höst

Höst. Fint.

Har början av hösten alltid varit så här fin?

Jag lever i en värld där dagarna går fort, men tiden står still. Längtar till lov