onsdag 27 december 2017

Räddaren i nöden av J.D. Salinger

Mycket bättre och mer lättläst än väntat! Jag vet att det finns läsare som avskyr Holdens naiva tankar och oändliga tjat, men jag gillade det. Det blev aldrig för gnälligt. Gissar i och för sig att jag också kan vara naiv ibland, när jag har lust.

Jag läste boken för att skolan tvingade mig. Vi arbetade med recensioner av klassiker... Vi fick inte plats med så långa citat i våra arbeten, så nu passar jag på att dela med mig av ett av de längre citaten. Det handlar om att gå på samma museum ihop med sin skolklass flera gånger om.

"Ingenting skulle vara förändrat. Det var bara man själv som förändrades. Inte för att man blev så mycket äldre. Det handlade inte om det. Man bara förändrades, helt enkelt. Man hade kanske fått en ny överrock. Eller så hade hon som man brukade gå med fått scharlakansfeber så att man fick gå där hand i hand med någon annan. Eller så hade vi en vikarie. Eller så hade mamma och pappa grälat i badrummet på morgonen. Eller så hade man sett en vattenpöl på gatan med bensin som skimrade i regnbågens alla färger. Man var i alla fall annorlunda på något vis – det går inte att förklara. Även och det gick vet jag inte om jag skulle ha lust."

Jag skulle kunna skriva mer om boken, men det har jag inte lust med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar