Klubbmästerskap och kall konfetti

Idag gick jag upp jättetidigt. Halv åtta. Och det snöade jättemycket! Oavbrutet. Som om någon hade överskott på konfetti.

På fem sekunder lyckades jag hitta vinterkläder som typ passar (vuxenpoäng till mig?) och vid klockan tio tiggde jag skjuts till RIDSKOLAN! Eller ridklubben. Eller stallet. Eller FRT. Jag vet inte vad det kallas. Jag hade inte varit där på många år, men jag åkte i alla fall dit tillsammans med kamera, penna och anteckningsblock...

...För att skriva ett arbetsplatsreportage (japp, ännu en medialäxa som inte ska publiceras på riktigt). Det låter jättetrist, men är rätt kul. Speciellt om man skriver om ett klubbmästerskap i dressyr. Och Hanna var där, så det kändes bra!

Sen när det var över gick jag hem på den kortaste vägen. Dvs vägen genom skogen vid sjön. Hela skogen består av virrvarrvägar, men jag hittade rätt ändå och det var skITMYSIGT. Tänk er snö, varma kläder, kent, gröna granar och breda stigar. Jag kom hem efter 55 minuter. Kängorna gav mig skoskav, men det gör inget. Solen sken.

I morgon ska jag till ridklubben igen, för reportaget är bara halvfärdigt. Jag ska titta på hopptävlingen och intervjua folk. Det blir nice. Min relation till ridklubbar och hästar känns ganska komplex. Vet inte ens själv vad jag tycker och tänker. Men bara att vara i ett stall är åtminstone fint. Saknar det.