Mamma, klockan 11 på julafton: "Hur går det med julgrupperna?"
Jag, som inte ens hade börjat med dem: "Det går bra!"
För det gick bra. Kein Stress, bitte. Ullias kan fira jul utan att skynda. Se och lär, folk. Framför allt: Ner med den ENORMA kött och konsumtions-hypen.
Julklappsleken var något av det roligaste med hela den här julen. Och så var det mysigt att se hur det ser ut i Örebro-kusinernas hus nu för tiden. Men bäst av allt var nog att skicka brev till fina kompisar som inte väntade sig något från mig. Hjärtan till det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar