Every Day handlar om personen A som lever i olika kroppar varje dag. A är alltså en 16-årig själ som (ofrivilligt) lånar andra ungdomar för en dag. Hen har vant sig vid att leva sitt liv utan riktiga vänner och det funkar... ...Tills hen blir kär i Rhiannon och det blir extra komplicerat att inte ha en egen kropp...
+ Det är jätteintressant att läsa om hur vissa kroppar verkligen definierar vissa personer. Vi får läsa om hur det kan kännas att vara i en muskelknuttes, en drogberoende och en svårt deprimerad kropp, till exempel.
För några år sedan pratade vi om Every Day i en bokcirkel. Bibliotekarien frågade om en måste vara antingen kille eller tjej. Jag minns verkligen inte vad jag svarade. Kommer bara ihåg att jag störde mig på frågan väldigt länge efteråt, eftersom vi/jag aldrig kom fram till något korrekt svar. Numera vet jag att svaret är nej. En måste inte vara antingen eller. I boken säger A att hen är both and neither och jag förstår vad hen menar. Jag relaterar.
- Jag ogillade kapitlet där A var i Vics kropp. Det är väl bra att Levithan inkluderar transpersoner, men 1: Varför var han tvungen att göra Vic till en så stereotypisk transkille? Och 2: Varför lät han Rhiannon felköna Vic? ETT enda kapitel i hela boken där man får veta att kroppen tillhör en transperson, men så kommer Rhiannon undan med att säga fel pronomen om Vic flera gånger. Dålig stil, Levithan.
För övrigt tycker jag att boken var långtråkig på vissa ställen och slutet var inte tillräckligt. Vi fick inte tillräckligt många förklaringar. David Levithan har skrivit flera böcker som är bättre än denna, men ni som är nyfikna på Every Day: Läs den för all del.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar