För att göra en lång historia kort: Idag avbröt jag min transutredning (eller vad den nu kallas). På riktigt, alltså. :O Vi/jag har kommit fram till att den inte behövs, inte just nu i alla fall. Jag har clearly haft nån typ av könsdysfori sen jag var fkn nio år eller nåt och det har inte försvunnit, men jag tror jag kan deala med det på egen hand. Om jag vill ta upp utredningen sen igen så är det bara att jag hör av mig. Jag var på mitt första möte för drygt två år sen*, så det här känns väldigt konstigt, men bra. Vi får se vad som händer och inte händer i framtiden. :O
*Teamet glömde bort mig några gånger och jag vågade inte kontakta dem, så därför gick min utredning ännu segare än normalt. -.-
Ni som har frågor om ämnen kring transidentitet; fråga på! Speciellt om du är typ kurator. Jag själv är ganska bra på att lösa saker på egen hand (med hjälp av internetforum (och kloka lärare ibland)), men det finns säkert massor av transkids ute i världen som söker sig till typ en skolkurator för att diskutera sina liv. Och då måste kuratorn kunna hjälpa och inte se ut som ett frågetecken.
Var snälla mot varandra.
Hej! Är en person från din nya klass och var lite nyfiken och hittade hit :P hoppas det är ok. Jag ser mig själv som trans sedan jag var liten, men aldrig vågat vara mig själv. Först nu börjat prata med det med folk inom "vården" och kommer påbörja en utredning i oktober. Btw vi har typ inte pratat alls med varann i klassen så du kommer nog inte veta vem jag är.
SvaraRadera